II O I III XXIIII O VI


 
I denna stund när jag insåg att jag nästan försvinner in i soffan kom jag på att mitt liv är allt som börjar på o, oinspirerat, omotiverat, otroligt tråkigt, ofrivilligt lever jag vidare i soffan. Kvällen har gått åt till att försöka förstå vad all den energin jag har i kroppen vill. Men bara tanken på att göra något känns hopplöst och oavsett vad hjärnan föreslår för aktivitet hamnar jag ändå till sist i soffan, hatar när jag är så otroligt uttråkad och trött på allt. Vill bort, se nya saker, träffa nya människor och kanske få en ny syn på livet...

Comments

Comment this post here:

Namn:
Remember me?

E-mail: (dont publish)

URL/Blog:

Comment:

Trackback